Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.